År 2024 publicerades resultat av en studie med repotrektinib. Av de patienter som inte
tidigare behandlats med någon av de ovan nämnda förstalinjesläkemedlen hade 79% effekt
av behandlingen och effekt sågs i median nästan 3 år. För de patienter som tidigare provat något av de godkända läkemedlen sågs effekt hos 38% av patienterna under ca ett år. Tio av 17 patienter som utvecklat resistensmutationen G2032R efter behandling med förstalinjespreparaten sågs ett behandlingssvar. Även bra svar sågs för patienter med metastaser till hjärnan. Biverkningarna var tolerabla och behandlingsavbrott på rund av biverkningar sågs endast för 3% av patienterna.
Nu finns resultat även för en studie med ytterligare ett preparat med effekt vid ROS-1- muterad lungcancer. Vid behandling med taletrektinib sågs effekt hos 89% av patienter som tidigare inte behandlats med godkända ROS1-hämmare och effekten sågs i median under nästan 4 år. För tidigare ROS1-behandlade patienter sågs effekt hos 56% av patienterna med en effekt som satt i under drygt ett år. Åtta av 13 patienter som utvecklat resistensmutationen G2032R hade effekt av behandlingen och man såg även mycket god effekt hos de patienter som utvecklat hjärnmetastaser. Behandlingsavbrott på grund av biverkningar sågs hos 6,5% av patienterna.
Tyvärr är ännu inget av läkemedlen allmänt tillgängliga i Sverige. Repotrektinib har tidigare varit möjligt att förskriva på licensbasis vilket också gjorts i Sverige. Att läkemedlet nu är globalt godkänt gör att
licensförskrivningsmöjligheten stängts. Alternativ som kan prövas är brigatinib eller lorlatinib men inget av dessa preprarat har effekt vid den vanligaste resistensmutationen G2032R och utvecklas denna återstår i de flesta fall enbart behandling med cytostatika.
Repotrektinib är godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) men finns idag bara tillgängligt i Tyskland och Österrike och det till ett mycket högt pris. Taletrektinib är ännu ej godkänt i några länder och går inte att få tag på ens via licensförskrivning. Förhoppningen är att taletrektinib ska kunna få globalt godkännande så att även det blir ett behandlingsalternativ och att den konkurrenssituation som då uppstår gör att preparaten kan få en mer gynnsam prisbild.
Det finns inga studier som direkt jämför effekten av de olika läkemedlen ställda mot varandra men det finns data som antyder att repotrektinib borde kunna ersätta entrektinib som förstalinjesbehandling. Det faktum att alla nämnda preparat utom krizotinib har effekt vid metastaser till hjärnan talar för att krizotinib som förstalinjesbehandling kan komma att fasas ut.
Anders Vikström, Universitetssjukhuset i Linköping
