Radon är en av Sveriges mest underskattade hälsofaror. Långvarig exponering för förhöjda radonhalter orsakar omkring 500 fall av lungcancer varje år – mer än dubbelt så många som de cirka 200–250 personer som dör i trafiken. Skillnaden är att nästan alla radonrelaterade fall går att undvika. Det handlar bara om att mäta och vid behov göra relativt enkla åtgärder.
Nollvisioner som förändrat samhället
Sedan Trafikverket införde sin Nollvision 1997 har trafiksäkerheten förbättrats dramatiskt genom satsningar på infrastruktur, lagstiftning och beteendeförändringar. Sverige har i dag en av världens säkraste vägtrafikmiljöer.
Inspirationen har spridit sig. Nollvisioner har införts för dödsolyckor i arbetslivet, vårdskador och självmord. De visar att även om målet aldrig nås fullt ut, skapar en nollvision fokus, ansvar och handlingskraft. Nu är det dags att tillämpa samma princip inom radonområdet: ingen ska behöva dö i Sverige av en cancer som går att förebygga.
Lagstiftning finns – men efterlevnaden brister
För arbetsplatser är reglerna tydliga. Sedan 2018 är arbetsgivare skyldiga att kontrollera radonhalten och åtgärda om gränsvärdet överskrids. Ändå visar erfarenheten att bara en bråkdel av landets arbetsplatser faktiskt har mätt. Det betyder att hundratusentals människor varje dag kan vistas i lokaler där radonhalten överstiger gränsvärdena, utan att veta om det.
Det finns inga generella, entydiga krav på radonmätning i bostäder, trots att människor vistas inomhus upp till 90 procent av tiden. I flerbostadshus är det den som råder över fastigheten, vanligtvis bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, som enligt 3 kap. 6 § strålskyddslagen (2018:396) har ansvar för att vidta rimliga åtgärder för att begränsa radonhalten så långt det är möjligt. För att kunna bedöma och förbättra radonsituationen krävs mätningar. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan ställa krav på att radon mäts om sådana mätningar saknas. För småhus är det fastighetsägaren själv som ansvarar för att mäta radon och genomföra eventuella åtgärder, men även här har miljö- och hälsoskyddskontoret möjlighet att ställa krav på radonhalten.
Sammanställningar av mätdata visar att nära var fjärde villa där radon har mätts har förhöjda halter. Mätdata visar också att tre av fyra kommuner har skolor där radonhalten överskrider riktvärdet. Det är siffror som borde oroa varje kommunpolitiker.
Låg medvetenhet – trots enkel lösning
Radon kan inte upptäckas utan mätning. En radonmätning är enkel och tillgänglig för alla. De flesta åtgärder är dessutom varken tekniskt komplicerade eller kostsamma. Trots det mäter alldeles för få. En vanlig missuppfattning är också att problemet bara finns i hus byggda med blåbetong, men i själva verket är markradon den absolut vanligaste orsaken till förhöjda halter.
Nya europeiska riktlinjer lyfter radon
Den uppdaterade Europeiska koden mot cancer, som Karolinska Institutet nu sprider i Sverige, lyfter vikten av att minska befolkningens exponering för radon. I den nya versionen ingår också råd till beslutsfattare, bland annat att skapa bättre förutsättningar för förebyggande insatser. Det visar att radon inte bara är en medicinsk fråga utan en tydlig samhällsutmaning som kräver politiskt ansvar.
Från ord till handling
Under den första Nationella Radonveckan i november togs flera viktiga initiativ för att öka kunskapen och bryta myterna kring radon. Nu krävs politisk uppföljning. Ett nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer skulle ge samma tydliga riktning som på trafiksäkerhetsområdet, en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.
Tre steg mot en nollvision för radon
- Regeringen bör ta initiativ till en nationell strategi för att minska radonrelaterad cancer, med sikte på en nollvision.
- Inför krav på regelbunden radonmätning i fler typer av lokaler och stärk kommunernas tillsyn.
- Genomför en långsiktig informationsinsats riktad till allmänhet, fastighetsägare och arbetsgivare.
Hundratals liv går att rädda varje år. Frågan är inte om vi har råd att mäta och åtgärda, frågan är om vi har råd att låta bli.
Dag Sedin, ordförande, Svensk Radonförening
Relaterade länkar
Källa: Svensk Radonförening
