Förbehandling innan kirurgi vid icke-småcellig lungcancer för förbättrad långtidsöverlevnad
Patienter med icke-småcellig lungcancer med tumörstadier I-IIB har historiskt erbjudits kirurgi som primär behandling om de bedöms klara av en operation efter noggrann undersökning av ffa hjärt- och lungfunktion.
Även patienter i stadium IIIA kan bli aktuella för sådan behandling i utvalda fall. Alternativet till kirurgi för dessa patienter är annars stereotaktisk strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och cytostatika. Även dessa behandlingar ger en god chans till att man kan bli botad från sin cancer.
Innan man hade tillgång till immunonkologiska läkemedel såg man att om man gav cytostatika som en förbehandling innan kirurgi var inte effekten på långtidsöverlevnad bättre än om man gav cytostatika som en efterbehandling. För att inte äventyra möjligheten till en efterföljande kirurgi har man vanligtvis därför valt att ge cytostatikan som en efterbehandling (adjuvant behandling).
Med immunterapins intåg har nu flera studier visat att en förbehandling (neoadjuvant behandling) med en kombination av tre-fyra kurer av cytostatika i form av platinumdublett tillsammans med en PD-1/PD-L1-hämmare ger betydligt bättre förutsättningar för förlängd överlevnad gentemot om man bara ger platinumdublett. Flera studier är pågående för att också titta på om tillägg av adjuvant PD-1/PD-L1-hämning efter neoadjuvant behandling följt av kirurgi ytterligare förbättrar effekten.
Den första studie som visade god effekt av neoadjuvant kemoimmunoterapi var Checkmate 816 där man gav tre cykler av nivolumab och platinumdublett följt av kirurgi. I kontrollgruppen gav man enbart neoadjuvant platinumdublett.
Avdödningen av tumörceller var betydligt bättre i den grupp som fick kombinationsbehandlingen. I 24% av fallen sågs komplett tumöravdödning i kombinationsarmen mot endast drygt 2% i kontrollarmen. Vid uppföljning såg man att för de patienter som uppvisade komplett tumöravdödning var återfallsrisken i tumörsjukdom de närmaste åren obetydlig. Man såg också att den tumörkrympande effekten av förbehandling gjorde att man i många fall kunde göra mindre omfattande kirurgiska ingrepp vilket ju är viktigt för livskvaliteten efter behandling.
Det främsta problemet med att behandla på detta sätt var att uppemot var femte patient av olika skäl inte blev opererade efter förbehandlingen. I en del fall berodde det på att tumören trots behandlingen tillväxte eller att patienten blev så påverkad av behandlingen att man inte bedömde att kirurgi var möjlig att genomföra.
Efter att denna behandling godkänts har ytterligare en kombinationsbehandling godkänts och då gavs upp till fyra cykler av PD-1-hämmaren pembrolizumab tillsammans med platinumdublett som förbehandling. I denna studie (Keynote 671) gavs sedan efterbehandling med Pembrolizumab i upp till ett år.
När det gäller effekten av den neoadjuvanta behandlingen var den mycket lik den man såg i Checkmate 816-studien.
Det är viktigt att man som patient med sin läkare diskuterar för- och nackdelar med ett behandlingsupplägg som inkluderar neoadjuvant terapi. Det finns många fördelar med behandlingen, både reella och teoretiska, men det kan finnas individuella faktorer som gör att direktkirurgi eller kemradioterapi kan vara nog så goda alternativ.
Ref:
New England Journal of Medicine; Volume 386 o Number 21 o May 26, 2022; Pages: 1973-1985
New England Journal of Medicine; Volume 389 o Number 6 o August 10, 2023; Pages: 491-503
 |
LungcancernyttAnders Vikström, överläkare vid lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping publicerar regelbundet nyheter inom området. Ni kan se tidigare Lungcancernyheter från honom HÄR |
Senast uppdaterad 28 januari 2025
Fler nyheter
Alla nyheter