Styrelse och kansli

Jag är 53 år, pappa till två vuxna grabbar och en hängiven golfentusiast. Jag bor med min sambo och hund i Västerås. År 2020 förändrades mitt liv i grunden när jag diagnostiserades med ALK-positiv lungcancer i stadium IV. En sådan diagnos kommer med mycket rädsla, men också med insikter, om livet och om styrkan i en gemenskap.

Idag har jag förmånen att få vara ordförande i Lungcancerföreningen. Det är en roll jag försöker axla med ödmjukhet och med den kunskap jag har med mig från mina tidigare arbeten och insikter. Jag vet hur det känns att stirra in i framtiden med ovisshet men jag vet också att framtiden är ljusare än någonsin, även om vägen dit ofta känns för lång. 

Jag bor med min man, mina två döttrar (21 och 22 år) och mitt lilla barnbarn på 3 år – min energiboost – i Sexdrega, strax söder om Borås. På landet, med några får och naturen omkring oss, hittar jag lugnet, kraften och tacksamheten i det lilla.

2013, 44 år gammal, fick jag diagnosen obotlig lungcancer – adenocarcinom med EGFR-mutation (exon 19). Jag har aldrig rökt. Prognosen var dyster: ett halvår, kanske ett år kvar att leva.

Nu har det snart gått 12 år.

Sedan maj 2014 behandlas jag med gefitinib, en målinriktad precisionsmedicin som hållit min sjukdom under kontroll långt längre än någon vågat hoppas.

Mitt liv förändrades – inte bara fysiskt, utan också själsligt. Från att ha arbetat som elektriker med fysisk kraft, hjälper jag idag andra cancerberörda med psykisk kraft – genom närvaro, erfarenhet och hopp.

Jag har varit med och byggt upp Kraftens Hus – trygga mötesplatser för cancerberörda där ingen behöver känna sig ensam. Sedan 2017 sitter jag i styrelsen för Lungcancerföreningen, där jag driver på för mer kunskap, bättre vård och synlighet.

Jag är också administratör i våra slutna Facebookgrupper – en för personer med lungcancer och en för närstående. Grupperna är trygga forum där man får dela, fråga och känna gemenskap med andra som förstår.

Det är just det som driver mig: att ge hopp.

Hoppet bar mig – nu vill jag bära det vidare.

Jag bor på Kungsholmen i Stockholm, är 64 år och nybliven deltidspensionär.

Är patient, fick diagnos 2018, ALK positiv i stadium 4, har ätit Alecensa i sju år och det har fungerat långt över förväntan – jag mår bra!

Jag har under mina yrkesverksamma år jobbat med kommunikation och marknadsföring, bl.a. som projektledare på reklambyråer och nu senast 14 år på Svenska Spels marknadsavdelning, med turspelen Lotto, Keno, Eurojackpot m.fl.

Jag ser fram emot att driva vårt gemensamma arbete framåt som ledamot i styrelsen.

Född i Stockholm i början på 60-talet och bor på Södermalm.

Har två barn en dotter på 23 som  fortfarande bor hemma och en utflyttad son på 26 samt en liten pudel.

Har varit patient i drygt ett år och har under den tiden haft förmånen att träffat flera av Lungcancerföreningens medlemmar och tagit del av deras historia och inser att det finns en hel del i vården som kan förbättras. Viktigt för mig är att kännedomen om lungcancer ökar och att jag nu får möjlighet att bidra och påverka enligt föreningens vision.

Jag har genom mitt yrkesliv bred erfarenhet av ledningsgruppsarbete samt styrelsearbete och tänker att den erfarenheten är till nytta i mitt uppdrag.

Jag heter Lola Möller och kommer från Göteborg. Jag fick min lungcancerdiagnos mellan jul och nyår 2017/2018. Jag har en ovanlig dubbelmutation av icke-småcellig lungcancer. Är intresserad av det breda forskningsområdet som finns inom cancer som palliativ vård och rehab. Jag är också intresserad av forskningsstudier för specifika cancerformer som vill sträcka sig över landsgränser och studier av realtidsdata.

Jag vill också berätta att det har varit mycket viktigt för mej under dessa år som lungcancerpatient att ha deltagit i gruppterapi med andra cancerpatienter. Att träffa andra i en liknande situation och att få ta upp tunga tankar och känslor en inte alltid orkar dela med sina närmaste.

Livet som lungcancerpatient är verkligen en berg och dalbana. Ingen vila förrän i graven hehe…

Jag bor vid den Bohuslänska kusten sedan 17 år tillbaka, då jag flyttade från Stockholm där jag föddes i början av 70-talet.

Jag har varit medlem i föreningen i några år, men nu kände jag att jag hade möjlighet och ville bidra på ett större plan i föreningen.